Samtalsterapi
Samtalsterapi är grunden för all slags psykoterapi. Samtalsterapi kan övergå i exempelvis kroppspsykoterapi genom att man lägger till olika kroppsinriktade övningar, andningsövningar och/eller inre bilder. Samtalsterapi kan övergå i hypnosterapi genom att exempelvis använda inre bilder och visualisering, olika former av suggessioner och/eller självhypnos eller vissa andra tekniker. Samtalsterapi kan både pågå i kortare perioder, för att behandla ”här och nu-situationen” och längre perioder för att bearbeta underliggande svårigheter med rötter i ens tidigare livserfarenheter.
En psykodynamisk psykoterapi i form av samtalsterapi ser olika ut beroende på vem som går i terapin och på vad målsättningen är. Psykoterapin innebär ett nära samarbete mellan psykoterapeuten och klienten. En trygg relation mellan terapeut och klient och ett samarbetskontrakt är en viktig grund för att det ska fungera. Ramarna kan variera, allt från några få sessioner där man försöker få grepp på en konkret svårighet i livet till intensiv psykoterapi som kan vara flera gånger i veckan i flera år. Psykoterapin kan bedrivas med enskilda individer, par, familjer eller en hel grupp. Arbetssättet i samtalen kan skilja sig en hel del beroende på hur lång tid den tar och vilka mål den är tänkt att uppnå.
Kroppspsykoterapi
Det finns många sätt på vilket psyke och kropp har ett samspel: det kan vara huvudvärk eller magont vid anspänning. Du kan få hjärtklappning eller börja kallsvettas när du blir rädd eller rodna när du hamnar i en pinsam situation och känner dig förlägen.
Kroppspsykoterapi innebär att kropp och själ samverkar. Under samtalet med psykoterapeuten vävs olika typer av arbete med kroppen in. Vi anpassar olika kroppstekniker och övningar till de problem som klienten ger uttryck för. Dessa kroppsliga tekniker kan komma till nytta när orden inte räcker till.
Kroppspsykoterapi kan gå både lugnt eller mer livligt till. Med hjälp av kroppen så utvecklar en och terapeuten en förmåga att tolka signaler och kroppsförnimmelser. På detta sätt kan signalerna förstås som känslor och tankar som berättar om upplevelser och erfarenheter från tidigare skeden i livet.
en kan stå, sitta eller ligga i olika positioner och bearbetar muskelspändhet och muskelslapphet genom att utföra vissa rörelser. En ökad kontakt med kroppen och fördjupad andning upplevs ofta av klienten efter övningarna.
Förutom den rent fysiska förbättringen så kan även olika känslor väckas av övningarna. Dessa känslor och minnen kan man fortsätta att bearbeta genom arbete med kroppen, inre bilder eller samtal.
Under terapin får man lära sig att observera sin upplevelse och kroppens olika signaler, bilder och tankar – man är med sin upplevelse utan att försöka behärska den hela tiden. Klienten lär sig beskriva och förstå vilken psykisk och känslomässig innebörd upplevelse har och lär sig att sätta ord på kroppsliga förnimmelser och tillstånd genom symboler, metaforer och andra typer av uttryck för upplevelsen.
Det finns många olika kroppspsykoterapeutiska tekniker som har utvecklats av många olika terapeuter. De viktigaste är William Reich på 30-talet, Alexander Lowen från 50-talet och på senare år George Downing.
Kroppsterapeutiska tekniker används också inom andra former av psykoterapi, exempelvis den transpersonella psykoterapin och gestaltterapin. Även inom mindfulness använder man några få av de kroppsövningar som kan användas i en kroppsinriktad eller kroppsorienterad psykoterapi.
Hypnos
Hypnos kan vara till hjälp vid många former av psykiska och känslomässiga besvär, som till exempel ångest, fobier, depressiva besvär, post-traumatisk stress och bristande kontakt med sina känslor. Hypnos kan dessutom vara till hjälp vid kroppsliga, s k psykosomatiska) besvär, som irriterad tarm, astma, spänningshuvudvärk med mera. Hypnosterapi kan också vara till hjälp vid olika smärttillstånd som exempelvis fibromyalgi och whiplashskador.
Hypnos är ett vagt begrepp och vad man lägger in det varierar mycket. Det kan både syfta på ett trance-tillstånd och på olika metoder för att utveckla ett förändrat medvetandetillstånd (FMT), eller trance-tillstånd.
Olika personer har olika grader av hypnotisk förmåga. Detta gör att det bli stor variation i de tillstånd som upplevs av hypnotiserade personer. Ett hypnotiskt tillstånd kan ligga nära vanlig avslappning, fria associationer, dagdrömmar och liknande. Tillståndet följs ofta av en avslappning, frihet från ansträngning, förändring av upplevelser genom olika sinnen och andra liknande tillstånd. Hypnos fungerar dock olika från person till person och det hypnotiska tillståndet kan därför variera mycket.
Det hypnotiska tillståndet kan framkallas på många sätt. Det kan ske med hjälp av hypnotisör/terapeut eller av klienten själv genom exempelvis självhypnos. I hypnosterapi kan problembearbetningen ske bland annat genom att använda inre bilder, visualisering, suggestioner, metafor, rörelser och andning. Man bör komma ihåg att ett hypnotiskt tillstånd kräver ett samarbete mellan klient och terapeut och att klienten när som helst kan avbryta det hypnotiska tillståndet.
Vill du veta mer om hypnos? Mer information finns här: http://www.hypnosforeningen.se/.
Parterapi och familjeterapi
Parterapi/familjeterapi är användbart i flera olika situationer som rör relationer i par och familjer: till exempel vid konflikter, när man lever nära en person som lider av svår smärta, missbruk eller allvarliga psykiska besvär. Parterapikan även användas vid separationer om man vill reda ut svårigheter och undvika vårdnadstvister. Denna form av terapi kan även användas förebyggande – för att man ska kunna lära känna varandra och på det sättet fördjupa relationen.
Par- och familjeterapi kan vara ett bra alternativ i de flesta former av mellanmänskliga konflikter.
Terapin sker oftast i form av samtal, men även andra metoder som hypnos och kroppspsykoterapeutiska metoder kan användas. Parterapi fokuserar ofta på samspelet och på parets förmåga att lösa konflikter. Familjeterapi fungerar på ett liknande sätt, men då med hela familjen närvarande.
EMDR
EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) uppfattas många som en form av hypnos, men har utvecklats till en egen terapiform.
EMDR användes först som en metod avsedd att behandla så kallad post-traumatisk stress – det vill säga flera olika symtom som ofta drabbats av hemska och traumatiska upplevelser som misshandel, våldtäkt, incest, olyckor och katastrofer, krig och tortyr. EMDR har visat sig fungera vid fördröjd sorg, men också vid behandling av olika ångestsymtom, panikångest och fobier.
EMDR-behandling sker mestadels genom att en följer särskilda fingerrörelser, utförda av terapeuten, med ögonen. Vid svårare besvär kommer också andra metoder till användning – och svårare trauman kräver ofta längre behandlingstid.
Musikpsykoterapi
Musikpsykoterapi enligt GIM metoden (Guided Imagery and Music) innebär att man väcker inre bilder, känslor, minnen och kroppsförnimmelser genom att lyssna på musik, när man är avslappnad.
Musikpsykoterapi kan ges som förebyggande insats, som rehabilitering eller behandling. Metoden kan bedrivas både individuellt och i grupp.